Utvecklingssamtal
i skolan
Utvecklingssamtalet är det enda mötet mellan skolan och hemmet som skollagen styr i detalj. Här är reglerna för varje skolform, vad samtalet ska handla om och vad ni kan be om.
I korthet
- I grundskolan ska läraren, eleven och vårdnadshavarna ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin.
- I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår skriva en individuell utvecklingsplan (IUP) i samband med ett av samtalen.
- Samtalet ska handla om hur skolan bäst kan stödja eleven och vilka insatser som behövs.
Skolan ska fortlöpande informera elever och vårdnadshavare om hur det går. Hur det sker får skolan bestämma själv, med ett undantag: utvecklingssamtalet, som har egna regler om hur ofta det hålls, vilka som är med och vad det ska handla om.
Utvecklingssamtal i varje skolform
| Skolform | Hur ofta | Vilka är med | Skriftlig plan |
|---|---|---|---|
| Förskolan | Minst en gång varje år | Personalen och vårdnadshavarna | Nej |
| Förskoleklassen | Minst en gång under läsåret | Läraren, eleven och vårdnadshavarna | Nej |
| Grundskolan | Minst en gång varje termin | Läraren, eleven och vårdnadshavarna | IUP i årskurs 1–5 |
| Gymnasieskolan | Minst en gång varje termin | Eleven och personal som skolan utsett | Nej |
| Komvux | Inga regler om utvecklingssamtal | Läraren informerar eleven fortlöpande | Nej |
I gymnasieskolan finns inget krav på att vårdnadshavarna är med. Är eleven under 18 ska de ändå få samma information som ges vid samtalet, men den får ges på ett annat sätt och vid ett annat tillfälle.
Vad samtalet ska handla om
I grundskolan ska samtalet handla om hur skolan bäst kan stödja elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling, och om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå betygskriterierna och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.
Det som läraren säger ska bygga på en utvärdering av elevens utveckling i alla ämnen eleven läser, inte bara lärarens egna. Därför behöver den lärare som håller i samtalet samla in information från elevens andra lärare innan. Riskerar eleven att inte nå godkänt ska ni få veta det tidigt, och i vissa fall ska samtalet leda till ett åtgärdsprogram.
- Fråga ert barn hemma vad som går bra, vad som är svårt och om något händer på rasterna.
- Skriv ned frågorna ni vill ha svar på, särskilt om ämnen som den lärare ni träffar inte har.
- Har barnet extra anpassningar? Fråga vilka, och om de hjälper.
- Be läraren säga konkret vad barnet behöver träna på till nästa samtal.
- Kom överens innan ni går om vem som gör vad: skolan, barnet och ni.
Den skriftliga utvecklingsplanen, IUP
I de årskurser där eleven inte får betyg ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, skriva en individuell utvecklingsplan. I grundskolan gäller det årskurs 1–5, men inte i årskurs 4 och 5 om skolan sätter betyg där.
- Omdömen om elevens kunskaper i varje ämne, i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6 men med hänsyn till vilken årskurs eleven går i.
- En sammanfattning av insatserna som behövs. Får eleven ett åtgärdsprogram behöver planen inte upprepa det särskilda stödet.
- Det ni kommer överens om vid samtalet, och de extra anpassningar eleven får.
Omdömena är inga betyg, även om de kan likna betyg. Rektorn bestämmer hur de ser ut, till exempel som symboler eller kryss i en mall, och enligt Skolverket passar betygsskalan A–F inte där. I årskurs 6–9 finns inget krav på en IUP, men skolan får skriva en.
Vanliga frågor om utvecklingssamtal
Får en förälder som inte är vårdnadshavare vara med?
Hen kan inte kräva det. Det är vårdnadshavarna som ska erbjudas samtalet, men skolan ska enligt läroplanen informera föräldrarna fortlöpande, med hänsyn till sekretessen.
Måste skolan hålla två samtal om vårdnadshavarna inte vill träffas?
Nej, men skolan får erbjuda separata tider. Båda vårdnadshavarna har samma rätt till information.
Kan vi kräva något skriftligt efter samtalet?
Bara i de årskurser där en IUP ska skrivas. Annars är skriftlig information frivillig för skolan, och själva samtalet behöver inte dokumenteras.
Vad gäller vid elevledda utvecklingssamtal?
Formen får skolan välja, men det är alltid läraren som ansvarar för samtalet, också när eleven leder det.
Får någon annan än vi vara med, till exempel en släkting?
Om andra än vårdnadshavarna ska vara med bör båda vårdnadshavarna vara överens om det, och skolan måste ta hänsyn till sekretessen.
Källor
Skriven av Nextrum, som har läxhjälp i Stockholm för veckorna mellan samtalen. Så fungerar Nextrum.