Hoppa till innehållet
Läxhjälp Stockholm Läxhjälp matte Om oss För föräldrar & elever Bli studiehjälpare Priser FAQ / Kontakt
Skicka intresseanmälan Logga in
Av unga, för unga. info@nextrum.se
Läxhjälp i Stockholm Stöd i skolan

Extra anpassningar
och särskilt stöd

Skollagen har en trappa för elever som riskerar att inte nå godkänt. Varje steg har egna regler om vem som beslutar, vad som skrivs ned och vad ni kan göra om ni inte håller med.

· 2 min läsning · Nextrum

I korthet

  • Rätten till stöd gäller när det kan befaras att eleven inte når godkänt. Ingen diagnos behövs, och inget betyg behöver ha satts.
  • Extra anpassningar ges i den vanliga undervisningen utan beslut. Räcker de inte ska det anmälas till rektorn, som ser till att behovet av särskilt stöd utreds.
  • Särskilt stöd skrivs in i ett åtgärdsprogram, som ni kan överklaga inom tre veckor.

Från extra anpassningar till särskilt stöd

  1. Ledning och stimulansAlla elever, också de som lätt når godkänt, ska få det de behöver för att utvecklas så långt som möjligt.
  2. Extra anpassningarNär det kan befaras att eleven inte når godkänt. Ges skyndsamt av lärare och annan personal i den vanliga undervisningen, utan något formellt beslut.
  3. Anmälan till rektornNär anpassningarna inte räcker, eller det finns särskilda skäl att tro att de inte skulle räcka. Då behöver de inte prövas först.
  4. UtredningRektorn ser till att behovet av särskilt stöd utreds skyndsamt, i samråd med elevhälsan. Ingen tidsgräns står i lagen.
  5. ÅtgärdsprogramRektorn beslutar. Där står behovet, hur det ska mötas, när det följs upp och vem som ansvarar. Eleven och ni ska få vara med när det tas fram.
  6. Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegångBara i grundskolan och motsvarande skolformer, bara av rektorn själv och bara när det finns särskilda skäl, eller för anpassad studiegång när annat stöd inte räcker.

Behovet av särskilt stöd ska också utredas när eleven har andra svårigheter i skolan, även om betygen ser ut att räcka just nu. Skolverket nämner till exempel psykisk ohälsa, koncentrationssvårigheter och upprepad eller lång frånvaro.

Sex vanliga missförstånd

Skolverket om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, och skollagen 3 kap. 5–9 §§.
PåståendeStämmer det?
Eleven behöver en diagnos för att få stöd.Nej. En diagnos får aldrig vara ett villkor. Det som avgör är om eleven riskerar att inte nå godkänt.
Skolan måste fråga oss innan den utreder.Nej. Men en psykologisk eller medicinsk utredning får inte göras utan vårdnadshavarens medgivande.
Vi kan kräva en viss insats.Nej. Ni ska få vara med när åtgärdsprogrammet tas fram, men rektorn beslutar vad som står i det.
Vi måste skriva under åtgärdsprogrammet.Nej. Det finns inget sådant krav, och programmet gäller ändå.
Extra anpassningar går att överklaga.Nej. Det är åtgärdsprogrammet som går att överklaga.
Ett nej till åtgärdsprogram är slutet.Nej. Också ett beslut att inte upprätta eller att avsluta ett åtgärdsprogram går att överklaga.

Att överklaga ett åtgärdsprogram

Ett beslut om åtgärdsprogram, ett beslut att inte upprätta ett och ett beslut att avsluta eller minska ett överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, inom tre veckor från dagen ni fick ta del av beslutet. En elev som fyllt 16 får överklaga själv. Samma gäller rektorns beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång.

Ett åtgärdsprogram ska inte beskriva elevens svårigheter eller diagnoser. I en kommunal skola är det ett beslut och därmed en allmän handling, så det som står där kan andra läsa.

Vanliga frågor om extra anpassningar

Måste skolan dokumentera extra anpassningar?

I de årskurser där eleven ska ha en skriftlig individuell utvecklingsplan ska anpassningarna stå där. Annars finns inget krav, men skolan får dokumentera dem.

Hur lång tid får utredningen ta?

Skollagen säger skyndsamt och anger ingen tidsgräns. Syftet är att eleven ska få stödet så fort som möjligt.

Får eleven byta skola om hen ska gå i en särskild undervisningsgrupp?

Nej. Beslutet fattas av rektorn på elevens skola och är ingen ny skolplacering, även om undervisningen kan ges i andra lokaler.

Kan anpassad studiegång påverka behörigheten till gymnasiet?

Ja, den kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan full behörighet. Därför ska den utformas så att eleven så långt som möjligt kan nå behörighet till ett nationellt program.

Källor

  1. Skolverket: Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
  2. Skollagen (2010:800), 3 kap. 2 och 5–12 §§ och 28 kap. 16 §, riksdagen.se

Skriven av Nextrum. Vi har läxhjälp i Stockholm, vid sidan av det stöd skolan ska ge. Så fungerar Nextrum.